Ångest
Känner mig bedrövad, ledsen och ensam...
varför?
Jag vet inte riktigt...
ensamheten är nog värst
då börjar det hör ont igen.. så länge jag ligger i sängen så går det ju ganska så bra.
Men det värst just nu är nog ensamheten...
Att X inte tittar till mig eller pysslar om mig..
Att jag bara ligger här som en annan padda och gråter och har ont...
Det är ju en smärta som jag kan stå ut med, den är konstant. Det värker men inte så där så att jag inte klarar av den, men den känns ju så mer när jag gråter förstås.
Jag är en riktig lipsill...
Men jag känner mig så JÄVLA ensam!!!
Sängliggandes
Är för tillfället förvisade till sängen
Orkar inte med ett endaste dugg
Jag är så utmattad att tårnarna rinner
Jag har ont i magen/bröstet, mitt emellan revbenen och så i ryggen/lungorna.
Ringde doktorn och de hade ingen tid...
Vad är det för vits att ha vårdcentraler om de aldrig finns några tider?!
Då räcker det ju med akutmottagningar.
Ligger i alla fall i sängen och känner mig ensam och ledsen..
Tårarna bara rinner..
Har roat mig med att läsa Twilightböckerna och se på filmerna.
Beroendeframkallande är ett milt uttryck för denna bokserie.
Tyvärr så har min datorn bestämt sig för att krångla så fort jag vill se på film så därför lyckades jag bokstavligen talat hacka mig igen New Moon. Får se den på stora tvn sen.
Nej, nu ska jag fortsätta ligga här i min ensamhet och känna mig ömklig.
Kan säga det att det finns inte mycket omtänksamhet här i huset just nu och det är väl en anledning till att jag känner mig så förbannat ensam och ledsen...
Men men...
Må gott!
Läs Twilightböckerna om ni inte redan gjort det.
Varför jag fastnat är inte pga vampyrer utan beskrivningen av kärleken och allt som följer med den. Jag riktigt känner Bellas sorg.
Men å andra sidan har jag väldigt livlig fantasi.
Upp som en sol
Ja så var det med det.
solen skiner utanför kontorsfönstret men helst av allt vill jag bara lägga mig under täcket och gråta.
Arg känner jag mig också, vill bara skrika rakt ut.
AAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHH!!
GGGGGGGGAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH!
Inte är det någon ridning i morgon heller... det hade ju i sådana fall piggat upp lite.
BAJS!
Mysstund
Jag masserade hennes fötter och händer och hon verkade tycka om det.
En liten stund av närhet och mys tillsammans med en liten flicka som annars inte är speciellt kramig av sig. Det är kanske så man kommer nära henne?
I lördags var jag och lilltjejen på ridning.
Hon är jätteduktig och den här gången travade hon flera gånger. :)
Det blir nog en liten hästtjej av henne också.
Annars så lyckades pojkarna ha sönder dörren in till vårt sovrum.
Då kan man ju tänka sig att de skulle haft sönder dörrhandtaget, men icke. De lyckades med konsten att bryta loss gångjärnet från dörren vilket betyder att det knappt gick att sätta tillbaka med samma skruv eftersom du bruit loss hålen som skruvarna satt i.
Skitongar!
Nu är det i alla fall en barnledig vecka vilket känns otroligt skönt.
Dessa barn kan vara hur mysiga som helst, men de är otroligt bråkiga också vilket tar på krafterna.
Jag börjar fundera på när mina gråahår kommer att börja växa..?
Må gott!
Pappas regler
Det fick jag just höra av den äldsta sonen.
Jag känner mig så förbannat jävla liten... för han lyssnar inte på mig...
Vad jag säger betyder ingenting..
det hade ju varit väldigt mycket lättare om jag visste vad hans jävla regler var!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hur kan man vara så bråkig?
Jag fattar inte hur man kan slåss och skrika så mycket!
De ger alltid igen på varanda genom att slåss. Det är den metoden de använder till allt så fort som de inte får som de vill, eller ja skriker gör de ju också förbaskat mycket.
Syskonbråk i all ära, men det här är ju rena rama misshandeln mellan varven.
Vad gör barn så bråkiga?
Vad är det som gör att de löser allt med våld?
jag kan säga att jag är smått orolig för att de ska misshandla sina kompisar i skolan.
Heartbroken
Nerbäddad
Igår var det tjejkväll, en lugn kväll med monopol på Wii.
För min del gick det inte så vidare, jag blev bankrutt. :( Andra gången började bra men sen hamnade jag på en gata med hotell och sedan var det kört :(
Lasagne och paj var kvällens supé, tyvärr så är jag så förkyld att jag inte kände någon smak. Har inte känt någon smak på tre dagar och det börjar bli tröttsamt nu.
Köpte en godispåse igår för jag var sugen på godis, men smaklöst var vad det var.
Idag började jag jobba kl. 9. Var inte alls pigg på det och det fruktansvärt svårt att gå upp imorse.
Men det gick ju ganska så bra på gudstjänsten trots huvudvärk och snuva.
Nu ligger jag nedbäddad i sängen och ser på film - bröllopsduellen.
Jag måste egentligen sy soldatkjolar till imorgon, men orken finns inte riktigt.
Varför kunde jag inte bara gå och köpa två svarta kjolar?
Varför fick jag för mig att jag var tvungen att sy dem?
ibland tänker jag inte längre än näsan räcker.
Må gott!
Barnkalas
Han är dock inte så mycket för kalas. Han bjuder hem kompisar och sedan vill han inte leka med dem ändå utan han får sina presenter och sedan leker han med dem. Vilket blir väldigt tråkigt för kompisarna.
Men fy för barnkalas säger jag bara!
Skrik skrik och skrik!
Nästa år tänker då inte jag vara med på barnkalaset.
Sedan fick han ett Wii spel utav sin farmor och själklart blev det slagsmål om detta sedan när tvillingarna också ville spela. De vägrade inse att det faktiskt var hans spel och att han måste få spel själv också.
Tvillingarna har förövrigt inte gjort så mycket annat än att skrika den här veckan.
Och då menar jag verkliga vredesutbrott med skrik i en halvtimme.
Oftast över små saker som att man inte kommer på sekunden om de ropar eller som igår när X hade salt i gröten när han kokade havregrynsgröt.
Det är dessutom inga gråtattacker bara utan riktigt gallskrik så man tror att någon håller på att dö.
Summan av detta är att jag gömt mig på jobbet under veckan.
Klarar inte av det... pedagogik och lugnt prat fungerar inte på dessa barn alls.
Att förklara noggrant hjälper inte ett dugg.
Så igår kändes det väldigt skönt att jag skulle få jobba idag och jag ser fram emot måndag faktiskt.
Det är inte alltid man gör det, men nu gör jag det. Varannan vecka gör jag det.
Ni kanske tror att jag överdriver, men dessa barn är inte lätta att ha att göra med.
Jag har oftast mycket tålamod och jag tycker väldigt mycket om dem, men efter sådana här veckor vill jag bara gömma mig under täcket. Då orkar jag verkligen inte mer.
Det är banne mig inte lätt att vara "platsmorsa"!
Brustet hjärta
Jag vill hoppa, skrika och gråta ut min förtvivlan.
Men var finns den famn som ska trösta mig?
Var finns en axel att gråta mot?
Besvikelsen blev för stor igår.
Det brast för mig.
Allt jag ville göra var att sätta mig i en snödriva och somna.
Verkligheten slog om kull mig med sådan kraft att jag tappade andan.
Jag förlorade hoppet och tron på att allt kommer att bli bra.
- "Det blir bra älskling"
Inom mig säger en röst
- Nej, det kommer inte att bli bra. Det är försent.
Alla ord som blev sagda, är de sanna? Är det det som är verkligheten?
Sorgen har kramar hårt om mitt hjärta och tårarna bränner under ögonlocken.
Ensam, så fruktansvärt ensam.
Vem ska trösta mig?
men det raserades på en sekund med ett kort telefonsamtal.
"Vem ska trösta mig" är titeln på boken jag har planerat att skriva.
Jag önskar så att jag hade en axel att gråta mot
En trygg famn att på gråta ut i
Någon att prata med, inte dölja sanningen, inte försköna den bara ärligt säga hur det faktiskt är.
Men jag antar att jag förskönar den för mig egen skull, för att om jag säger något annat tillräckligt många gånger så kanske det blir sant.
Men verkligenheten fungerar inte så... hur mycket jag än försker stänga ute den så kommer den snart och knackar på min axel och vill visa sig.
Vem ska trösta mig?
Idag är det uppförsbacke
På min önskelista
Dessa står på min önskelista inför min kommande födelsedag.
Så till min familj: jag önskar mig dessa!! 598:- stl 37 (tror jag)
Finns på www.have2have.se
Vill även säga att de har sjukt mycket snygga skor på den sidan!
Sov gott!
PU-samtal
Jag är skitnervös!
Jag har ju aldrig haft något förut någonsino och därför känns det lite som ett utvecklingssamtal i skolan där man skulle sitta och höra lärarnas bedömningar av mig.
Det är inte riktigt samma sak nu, men det känns lite så.
Jaja, vi får hoppas att det går bra!
Må gott!
